torsdag 19 augusti 2010

"Twilight" citat

"Hastighetsmätaren passerade hundranittio.
-Gör det, Edward.
-Lyssna på mig, Alice. Jag såg hans tankar. Att spåra är hans passion. Han är besatt av det och vill ha henne.
Just henne, Alice! Han börjar jaga inatt.

- Edward och Alice Cullen, Twilight

"Bella.
Jag log och andades ut.
Ja? Jag talade inte högt av rädsla för att ljudet av min röst skulle slå hål på den ljuvliga illusionen. Han lät så verklig, så nära. Det var bara när han var missnöjd, som nu, som jag hörde det äkta minnet av hans röst-den sammetslena strukturen och det melodiska tonfallet som utgjorde den mest perfekta av alla röster.
Gör det inte, vädjade han.
Du ville att jag skulle vara mänsklig, påminde jag honom. Och titta bara.
Snälla. För min skull.
Men du stannar inte hos mig annars.
Snälla. Det var bara en viskning i det piskande regnet som ryckte i mitt håroch gjorde mina kläder genomvåta. Jag var redan så blöt att det här lika gärna kunde varit dagens andra hopp.
Jag hävde mig upp på tå.
Nej, Bella! Nu var han arg, och ilskan var så underbar.
Jag log, sträckte ut armarna framför mig som inför ett dyk, och vände upp ansiktet mot regent. Men jag var för påverkad av alla år vid kommunala bassänger - alltid fötterna först, första gången - så istället hukade jag mig för att ta sats...
Jag kastade mig ut från klippan. "

Isabella Swan, New Moon

" Men jag tror att han genomskådade mig. I alla fall lite.
Imorse hade det legat en lapp på min kudde.

Jag kommer tillbaka innan du hinner börja sakna mig.
Ta hand om mitt hjärta-jag har lämnat kvar det hos dig."

- Isabella Swan, Eclipse

"Så fort jag lyckats manövrera den förrädiska trappan började spana efter honom.
Ett kort ögonblick distraherades jag av alla vita blommor och sidenband som hängde i girlanger från allt i rummet som var levande.
Men jag slet blicken från blomsterprakten, sökte i raden av satinklädda stolar - och rodnade ännu mer när jag såg alla ansikten vända sig mot mig - tills jag slutligen hittade honom, vid ett blomsterklätt valv längst fram.
Jag var knappt medveten om att Carlisle stod vid hans sida och att Angelas far stod bakom dem båda. Jag såg inte min mor där hon måste ha suttit i främsta raden, min nya familj eller någon av gästerna - de fick vänta till senare.
Allt jag egentligen såg var Edwards ansikte.
Det fyllde upp mitt synfällt, överväldigade mina sinnen.
Hans ögon var som smällt, glödanade guld, hans perfekta ansikte nästan bistert av djupet i hans känslor. Sedan, när han mötte min förundrade blick, lyste det upp i ett hisnande leende."

- Isabella Swan, Breaking Dawn

Citaten är skrivna av Janna


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentera på nu :P Oavsett om du har en blogg eller inte! <3
Om du undrar över något så kan du alltid mejla Jojjo, adressen finner du längre upp i bloggen :D <3